Nedanstående artikel var införd i Öresunds-posten, N:r 130 Lördagen den 7 juni 1930

En berömd släkt från gamla Hälsingborg och Båstad

För Ö.-P. Av Pendragon

På 1700-talet invandrade till Hälsingborg de båda bröderna Agardh från Sönderjylland, och det är den märkliga släktens historia, som behandlas i denna artikel. Avkomlingarna av brödernas Agardh förstodo att göra sig berömda på olika sätt, och släkten utgrenade sig även till Båstad och Laholm. En ättling på kvinnosidan var skalden Gustaf Fröding.

Vi ha trott, att det skulle kunna intressera, om vi i den här lilla artikelserien då och då inflikade en och annan liten kortfattad släkthistorik. Redan i den allra första artikeln behandlade vi ju ”Luggude största allmogesläkt”; och senare har, om än mindre utförligt, berörts olika adelsfamiljer. Och en typisk prästsläkt skall vid något tillfälle av oss presenteras; men den här gången ha vi valt en borgare-familj ur Hälsingborgs och det gamla Båstads borgerliga patriciat!

Den släkt, som här avses, är släkten Agardh, fräjdad såväl i den svenska vitterhetens genom den berömde biskop A., som i vetenskapens hävder, där namnet A. Vunnit världsrykte genom en son och en brorson till biskopen. Ursprungligen från Sönderjylland och antagligen av bondeursprung, slogo sig släktens först till Sverige invandrade medlemmar på ”borgerliga” näringar i Hälsingborg, Laholm, Båstad. Den ene av de båda invandrade bröderna hade en son som blev adlad (”af Agardh”) – och den andre brodern blev far till den ovannämnde biskopen, så att redan i denna lilla släktkrönika har man strax ”Adel – Präster – Borgare – Bönder” så nära som möjligt med varandra förbundna.

En rik morbror lockade bröderna till Sverige.

Vi ha ovan betecknat familjen Agardh som en ”Hälsingborgs- och Båstadssläkt”, men i själva verket borde vi nog ha tagit med också Laholms namn. Ty i alla tre dessa grannsamhällen har namnet Agardh undan för undan spelat en stor roll. Allra först efter överflyttningen till Sverige bodde emellertid bröderna Hans och Jűrgen Mikael Agardh i Hälsingborg; och fastän de längre fram bägge flyttade därifrån, den förre till Laholm, den senare till Båstad, förblevo de ock alltjämt knutna även vid Hälsingborg, där exempelvis Jűrgen Mikaels sonsonson ryttmästare Carl Agardh dog i sin villa år 1906 (se nedan).

Närmaste anledningen till bröderna Agardhs överflyttning till Sverige, den äldre omkring 1760, den yngre ungefär tio år senare – var den, att de här i Sverige hade en rik morbror. Denne, vilken fast han bar det svenskt klingande namnet Petter Pettersson, var bördig från Sönderjylland, men inkommit till Sverige 1736, först till Halmstad som tobaksspinnare och senare därifrån överflyttat till Laholm, där han grundade en egen fabrik, blev rådman (1739) och mycket rik, fick ”Assessors” titel och dog ogift 1776.

De båda danska blevo först handlande i Hälsingborg.

Hans båda nämnda systersöner Hans och Jűrgen Mikael Agardhs far hade varit kvartermästare vid ett danskt regemente och egentligen hetat Aagaard efter namnet på en av hans far ägd gård. De till Sverige överflyttade bröderna skrevo sig emellertid ”Agardh”. De blevo bägge två först handlande i Hälsingborg. Där föddes Hans Agardhs samtliga kända fyra söner under åren 1765 – 70 (deras mor var dotter av en ”tullskrivare” Pripp i Landskrona). När den rike morbrodern i Laholm dog 1776 tyckes emellertid Hans Agardh, som blev hans huvudarvinge, ha flyttat till Laholm och inte blott övertagit gubben Petterssons fabrik utan även av tacksamhet för arvet antagit hans namn, så att han och hans söner skrevo sig ”Agardh-Pettersson”, - han själv intill sin död, som ägde rum i Laholm 1788, men sönerna blott (säger Sjöström litet försmädligt) ”tills arvet bortsmält”., då de bortkastade Petterssonska namnet och ånyo kallade sig blott Agardh.

Den äldste av dessa fyra bröder gick ämbetsmannavägen och vart slutligen revisionssekreterare samt efter 1809 års revolution adlad med namnet ”af Agardh”; men då han avled barnlös 1816 dog hans adliga ätt ut redan med honom själv. En yngre bror, som också blivit jurist, dog som landsfiskal i Västergötland 1897, ogift. Däremot fortplantades denna äldre gren av de två andra bröderna, Hans Bernt och Nils Albrekt, - den förre handlande i Laholm, den senare i Hälsingborg. Hans Bernt Agardh hade en son, lantbrukare i Brunnby i Kullatrakten, och far till den mångårige skånske folkskoleinspektören och seminarieadjunkten Johan Nathanael Agardh i Lund. Medan Nils Albrekt A. Efter att 1799 ha gjort konkurs i Hälsingborg flyttade därifrån samt (troligen tack vare sin bror revisionssekreteraren o. adelsmannen) längre fram lyckades komma in i tullstaten och bli tullinspektor i Linköping, där han avled 1839. En hans son, hovrättskommissarie i Jönköping, blev far till en på sin tid rätt känd skådespelare Agardh, slutligen död i Finland 1892.

Det blev den yngre grenen förunnat att ge verklig glans åt namnet.

Detta var den äldre grenen – ”Hälsingborgs-Laholms-grenen” såsom den skulle kunna kallas. Men märkligare vart den yngre grenen, ”Hälsingborgs-Båstads-grenen”.

Den yngre av de båda ovannämnda invandrade bröderna, Jűrgen Mikael Agardh, flyttade som sagt omkring 1770 till Båstad, där han vart handlande och ”pamp” samt bland annat utmärkte sig vid försvaret av Båstad under Gustaf III:s ryska krig. Vid den stora branden i Båstad 1870 räddades bl. a. den gamla Agardhska gården, senare försedd med en inskription samt intressant såsom en typisk skånsk köpmansgård från 1700-talet.

Jűrgen Mikael Agardh i Båstad hade tre kända söner:

1) Lantbrukaren Jöns Fredrik, bosatt i och vid Laholm och Båstad samt far till den berömde astronomen professor John Mortimer Agardh i Lund, länge universitetets representant i riksdagen – samt född i Båstad 1812 och död i Lund 1862, ogift. 2) Hans Fredrik, som tog juridisk examen i Lund 1795 och därpå blev faderns juridiska rådgivare i dennes vidlyftiga affärer, men avled ogift vid blott ett par och tjugo år. 3) Carl Adolf Agardh, den berömde biskopen, naturvetenskapsmannen och politikern, ”En av De Aderton” m.m. Han var född i Båstad 1785 och professor i Lund, när han på 1830-talet förflyttades därifrån som biskop till Karlstad, där han dog 1859.

Gustaf Fröding var dotterson till den store biskopen Carl Adolf Agardh

Biskop Agardh var far till bland andra en dotter – den store skalden Gustaf Frödings mor – samt den världsberömde naturvetenskapsmannen och ”algologen” professor Jacob Georg Agardh i Lund, född där 1813 och död där 1901, länge riksdagsman och stadsfullmäktiges ordförande i den skånska universitetsstaden.

Av hans söner bortrycktes den yngre, en lovande vetenskapsman, docenten Fredrik A. i Lund, redan 1879, före uppnådda trettio år. Äldre bror till honom var ryttmästaren Carl Agardh, vilken – såsom redan nämnts – avled i sin hälsingborgsvilla 1906; hans fru, född Åberg, var dotter och sondotter till kronofogdarna med detta namn, far och son, i Luggude.

Så att man ser, att den omkring 1760 över Hälsingborg till Sverige inflyttade släkten ännu halftannat sekel därefter förblev kan man säga – ”sin första kärlek trogen”.

Ännu i innevarande års ”Statskalender” representeras det berömda namnet, av bland andra marinintendenten Jacob Mortimer Agardh i Karlskrona från biskopens och de båda professorernas ”Båstadsgren”.

Och eftersom vi omnämnt en ättling på kvinno-sidan, skalden Fröding, av Båstadgrenen, kunna vi ju också anteckna en d:o av Laholmsgrenen. Den dit från Hälsingborg överflyttade äldre av de båda invandrade bröderna Agardh hade nämligen en dotter (alltså syster till den adlade A.), vilken blev gift med en handlande Hay i Laholm och Halmstad samt farmor till den store fabrikören och riksdagsmannen med detta namn, vilkens son i våra dagar stigit till rang, heder och värdighet av ”Kabinettskammarherre i H. M:ts Hov”.

Så att ingen kan säga, att inte avkomlingarna såväl på 1700-talet till Hälsingborg invandrade bröderna skött sig fint här i landet.

Pendragon