Artikeln var publicerad i NST onsdagen den 28 okt 1964

Släkten Agardhs storslagna insats i vår kulturhistoria

Två bröder, den ene döpt till Hans och den andre till Jűrgen Michael, bodde på en gård kallad Aagaard, som låg i danska Holstein. Omkring 1770 fann de stugan för trång, lämnade sin hembygd för gott och begav sig till Sverige.

Deras farfar hade varit lantbrukare och brukat gården, deras far var kvartermästare vid ett holsteinskt kavalleriregemente. Fadern var gift med en flicka från Laholm, Chatarina Pettersson, och detta sakförhållande var väl anledningen till att de två bröderna sökte sig till Sverige, till det hörn av vårt land där Halland och Skåne stöter ihop.

Hans, som var äldst av de två bröderna och född år 1740, slog sig ner i Laholm som handlande. Prästen i hans nya församling var kanske inte hemma i de danska språklagarna, alltnog han förkortade och förenklade namnet på den nyinflyttade till Agardh. Efter sin moder tog han dessutom binamnet Pettersson.

I Laholm fanns en morbror som var tobaksfabrikör och rätt förmögen. När han dog fick Hans ärva förmögenheten. Denna kom att bli ett språngbräde framåt och uppåt. Hans Agardh blev riksdagsfullmäktig. Men han blev inte gammal i sitt nya land; han dog redan år 1788.

Hans Agardh efterlämnade en son vid namn Carl Nikolaus, född år 1765. Denne fick studera och ägnade sig sedan åt politik. Först var han auskultant i Götha hovrätt (han var inskriven vid verket och hade rätt att övervara förhandlingarna och delta i vissa arbeten). Sedermera blev han protokollsekreterare vid Svea hovrätt och sekreterare i bondeståndet år 1809. Samma år blev han adlad under namnet af Agardh och inskriven under numret 2215 vid Riddarhuset. Men han hann ej grunda någon adlig dynasti i det att han dog barnlös redan år 1816 och därmed slöt sin ätt.

Den andre brodern, Jűrgen Michael,

som från början kom från Holstein, slog sig ner i Båstad. Han var vid den tiden 25 år gammal. Liksom i Laholm blev även här släktnamnet försvenskat till Agardh. Jűrgen var född år 1748. Han upprättade ett handelshus vid östra inkörslen till den lilla staden. Agardh-gården är ett minne från denna tid. Det var en stor anläggning, den imponerar än genom sin längd, 50 steg lång är den och enligt mantalslängderna från sekelskiftet 1700-1800-talen räknade hushållet omkring 20 personer. Jűrgen Agardh umgicks med båstadssociteten och gifte in sig där snart nog. Agneta Ollman hette hans hustru.

Det var liv och rörelse på den Agardhska gården. Jűrgen skaffade sig egna fartyg och tog med hjälp av dem hem varor, medan han skickade ut andra. Han skulle komma att göra sig bemärkt i Båstads historia.

År 1788 utbröt kriget mellan Sverige och Ryssland

En rysk flotta lade sig vid Köpenhamn och gjorde därifrån raider mot svenska kusten. Råå brändes den 10 augusti. Ryktet om detta dåd spred sig snabbt och nådde även Båstad. Stans äldste sammanträdde. Det var stor oro. Jűrgen erbjöd sig att skaffa krut till de fyra kanonerna som fanns och han ordnade genast med att kulor stöptes. Man forslade så ner kanonerna vid hamnen. Vallar kastades upp.

Mycket riktigt, farhågorna besannades, efter några dar visade sig ryssarnas örloggsskepp på redden. De intog en hotfull position och jagade ett svenskt handelsfartyg på grund. När de så ämnade landstiga började båstadsborna under Jűrgen Agardhs ledning brassa på med sina kanoner. Ryssarna besvarade elden. Barn och kvinnor evakuerades. Det blev skymning och natt, männen gick vakt hela natten och gjorde upp eldar.

Nästa dag fortsattes kanonaden. Man lät några husarer rida fram och tillbaka längs efter stranden och detta gjorde intryck av att militär samlats. Först på tredje dagen drog sig ryssarna tillbaka. Båstad var räddat och båstadsborna ärorika!

I Jűrgen och Agnetas äktenskap föddes två söner och fyra döttrar. Den äldste sonen hette Carl Adolf och föddes år 1785. En tavla på Agardhs-gårdens vägg mäler: I detta hus föddes Carl Adolf Agardh den 23 januari 1985.

Pojken undervisades med hjälp av informatorer. Han visade sig vara en lysande begåvning. Redan år 1799, då han inte var mer än 14½ år, blev han student och inskrevs vid Lunds universitet. Han hade lätt för allt – hans egentliga svårighet bestod i att han hade svårt att besluta sig för i vilket ämne han skulle kasta sig in i. Han gjorde studieresor i Sverige och ned i Europa.

År 1807 blev han docent vid Lunds universitet och redan 1812 blev han professor där i praktisk matematik och botanik. Agardh blev därmed ett känt namn i Lund. Efter skalden Tegnér det mest kända. Carl Adolf Agardh var en lysande talare, skarp debattör, hade klar framställningskonst, var god stilist och allsidigt begåvad. Han lät prästviga sig 1816 och fick därefter Nöbbelöv som prebende. (Inkomsten från pastoratet gick till hans avlöning.)

Han blev riksdagsman och representerade Lunds universitet vid riksdagarna efter 1817. Han hade en massa offentliga uppdrag. I riksdagen höll han många tungt vägande anföranden. Han pläderade bl. a. för nyttan av att ha statsskuld, fast denna avancerade tanke vann inte gehör. Han kom emellertid inte att göra någon karriär inom politiken, möjligen beroende av att han ej var strikt partibunden eller hade förmåga att binda sig vid någon viss grupp.

En lång rad lärda verk har honom till författare. De har rört sig om ekonomi, matematik, botanik och teologi. Han var med om att starta sparbanker, brandstodsbolag och livförsäkringsinrättningar. Men sin mest kända vetenskapliga gärning kom han att ägna ett så pass ovanligt ämne som algerna. Flera stora verk om algerna har han utarbetat. Han placerade in dessa växter i sitt sammanhang och hans indelning av dem fick grundläggande betydelse för studiet av dem.

År 1835 kallades han till biskop i Karlstad. Dessförinnan (1831) hade han fått säte och stämma i Svenska akademien, på Kjellgrens stol. Som biskop i Karlstad utförde han ett stort arbete, som det skulle föra för långt att här gå in på. Han dog i Karlstad år 1859. Han var gift med Charlotta Lindskog från Lund och hade med henne två söner och tre döttrar. Bland hans barn har åtminstone två blivit mycket omtalade: sonen Jacob Georg och dottern Anna Eleonora, hon som blev mor till skalden Gustaf Fröding.

Jacob Georg Agardh föddes år 1813

Han var också en lysande begåvning. Redan som 13-åring blev han student. Han gjorde långa utländska studieresor, bl.a. till Italien. Han blev fil. Dr. år 1832, docent vid universitetet i Lund vid 20 års ålder och professor där år 1847.

Sommaren 1883 låg han vid Kullaberg och studerade alger. Han fördjupade kunskapen om dessa och gjorde klara uppdelningar av dem. Han har vidare anlagt Botaniska Trädgården i Lund, det skedde på 1860-talet. Han var riksdagsman och kom med tiden att inväljas i flera lärda sällskap som Institut de France och Linnean society, London.

En lång rad lärda verk har han lämnat efter sig. Under sina sista levnadsår utarbetade han kronan på verket: ”Species, genera et ordenes Algerum”. Det bestod av sex band på tillsammans 3.000 sidor. Han fick det jämt färdigt till sin död år 1901. Verket är klassiskt inom sitt område. Han hann samla inte mindre än 50.000 olika alger och hopbragte därmed världens största samling av dessa havsväxter.

Jűrgen Michael, han som från början slog sig ner i Båstad, dog år 1809. Han efterlämnade ett par fastigheter i själva Båstad, ett sågverk, flera gårdar och ägor i Renneslöf, Ysby, Skummeslöf och Laholms socknar. Sonen Jöns Fredrik övertog rörelsen. Men han dog redan 1814.

En av hans söner hette John Mortimer och blev uppfostrad hos farbrodern Carl Adolf i Lund. Mortimer hade också studiehåg och blev student 1826. Han blev professor vid universitetet i astronomi 1846. Som sådan har han skrivit avhandlingar om solförmörkelsen den 28/7 1851. Han deltog som vetenskapsman i de höjdmätningar som utfördes mellan Norra ishavet och Bottniska viken. Han var även riksdagsman och med om att starta sparbanker…

Hans Wilhelm Agardh

hette en sonson till den Hans A. som från början slog sig ner i Laholm och brorson till den adlige af Agardh. Han var född i Knäred år 1800. På 1830-talet verkade han som handelsbokhållare i Landskrona.

Här kom han i beröring med ett par möllebor, som ”lurade” honom till Kullen. Och här träffade han Kristina Nilsson, dotter till klockaren John Nilsson i Brunnby. Det blev giftermål och de båda slog sig ner i den gård som ligger mitt på liden i Brunnby kyrkby. De hade kanske ett par tunnland jord till den.

Hans W. började driva handel, men det stötte på svårigheter och motstånd att få handelsrättigheter. På den tiden fick man inte öppna handelshus på närmare avstånd än tre mil från stapelstad, i detta fall Hälsingborg.

År 1847 gjorde Hans W. Agardh ett försök att få handelsrättigheter, men då man mätte vägen in till Hälsingborg över Nyhamn, fann man att det fattades en liten bit i de nödvändiga tre milen. Då försökte han på nytt 1852 att få handelsrättigheter. Man tog sig nu för att mäta vägen över Möllehässle och Wellbergs och fann att det blev en bit över de kritiska tre milen. Handelstillståndet beviljades. En efter våra förhållanden liten handelsbod upprättades i boningshuset, medan gårdslängan tjänade som lagerlokal.

Vi vill minnas att affären höll sig kvar i de gamla lokalerna ända tills att den firade sekeljubileum. Sedermera har man flyttat in i ett stort nybygge längre ned.

Hans W. Agardh hade sju barn

Tre söner levde vidare: Bernhard, Carl Natanael och Carl Hjalmar. Natanael blev rektor vid folkskoleseminariet i Lund. Bernhard, som var född 1837, övertog affären i Brunnby.

Bernhard Agardh var ett känt namn i Brunnby socken. Han tillhörde stiftarna av Brunnby sparbank och han var huvudman i den under flera år. Ävenså var han med i styrelsen. Han var en av de drivande krafterna inom den frireligiösa rörelsen och han var med om att ta initiativ till byggandet av missionshusen i Brunnby och Mölle. Han köpte gården ¼ mantal Stubbarp 1 på 50-60 tunnland. Dess jord sträckte sig ända bort mot Falkamöllan. Björkhaga, Brunnby församlings ålderdomshem, är uppfört på jord som tillhört Agardhs.

Bernhard Agardh var gift med Kersti Jönsdotter, som var dotter till Jöns Andersson i Flundrarp. Han var av klockarsläkt. Trots detta dubbla ingifte med organister har bland ättlingarna i Brunnby inte framvuxit någon musiker. Bernhard A. dog år 1912.

Sonen Hans Agardh, som övertog affärsrörelsen i Brunnby, numera död, var känd som en framstående kommunalman och innehade en mängd kommunala förtroendeuppdrag. I många år var han ordförande i kommunalnämnden. Kännetecknande för hans kommunala arbete var att ge kommunen en sund och stark ekonomi. Åt kyrkan och den och den frireligiösa rörelsen har han också lagt ner mycket självuppoffrande arbete.

En son till Hans Agardh, har i sin tur övertagit handelsrörelsen och moderniserat den. Hans barn är alltså Agardh-ar i femte generationen av Brunnby-grenen.

Anders W. Mölleryd

Artikeln har publicerats i NST onsdagen den 28 oktober 1964. På den helsida som artikeln breder ut sig på finns fem bilder, med följande bildtexter:

Överst bild på biskop Agardh: ”Carl Adolf Agardh, född i Båstad år 1785, var en lysande begåvning och inräknades i vårt lands kulturelit. Här enligt samtida teckning” I mitten t.v.: ”Agardhska gården i Båstad imponerar genom sin längd, 50 steg. En tavla på väggen berättar att här föddes Carl Adolf Agardh år 1785.” Längst ner till vänster: ”En av kanonerna varmed Båstad försvarades vid det ryska invasionsförsöket i aug. 1788.” I mitten t.h.: ”Den Agardhska affären i Brunnby bebos nu av 4:e och 5:e generationen Brunnby-Agardh-ar.” Längst ner till höger: ”Agardhs gård i Brunnby med affär, upprättad redan år 1852, nu nerlagd.”